Skráningarfærsla handrits

AM 62 4to

Norsk lovhåndskrift ; Norge, 1300-1325

Innihald

1 (1r-82r)
Magnus Lagabøters Norske Landslov
Notaskrá

Keyser og Munch: Norges gamle Love II 1-178 Udg. Ge

Tungumál textans
norræna
Efnisorð
2 (82r-90v)
Gulaþingslǫg (Kristinn réttr hinn nýi)
Notaskrá

Keyser og Munch: Norges gamle Love II 306-23, 326-35 Udg. B

Tungumál textans
norræna

Lýsing á handriti

Blaðefni

Pergament.

Blaðfjöldi
90. 243 mm x 170 mm
Kveraskipan

Håndskriftet består af 11 læg med 8 blade til hvert læg, og 2 blade i sidste læg.

Umbrot

Teksten er enkeltspaltet med 27 understregede linjer pr. blad. Røde og blå initialer; røde rubrikker og kolumnetitler.

Ástand

De første og sidste blade viser tegn på fugt, og bl. 76s nederste margin er flænget. Ifølge AM-sedlerne havde håndskriftet oprindelig 4 blade med en liste over biskopperne i Nidaros og småstykker om kirkelige anliggender. Men disse blev skadet pga. fugt, og blev afskrevet og fjernet af Arne Magnusson.

Transskriptionerne findes nu i AM 683 4to og Addit 7 e 8vo.

Skrifarar og skrift

Gotisk bogskrift.

Skreytingar

Spássíugreinar og aðrar viðbætur
På bl. 1r findes Torfæus' navn og valgsprog.
Band

Håndskriftet er indbundet i et brunt, presset læderbind. Et blad fra et latinsk liturgisk håndskrift er indsat og bliver brugt som friblade.

Fylgigögn

Der er fire AM-sedler (a-d):

  • a:Hier aptanvid hfdu vered nockur pergaments bld. Þar á hafde sidan skrifad vered med hndu eigi gmlum eitt og annad reattarbota rusl i bagadre Norsku. Eg skar þese bld burt, og uppskrifade þad sem á var skrifad separatim, eydilagdi bldin. Apographa mea alibi habeo.
  • b:Framanvid þessa lgbok voru þá eg bokina eignadizt) innbunden 4 pergaments blod jafnstór bokenne. og sást til residius annarra 4ra i kilnum, sem burt voru skorenn. hafde i fyrstu vered 1 quer innihaldende 8 bld. A 1sta bladenu var Series Episcoporum provinciæ Nidrosiensis, ritud á bádum sidum, circa 1336 eda 1340(er so þesse lgbok elldre) 1). 2ad, 3ia 4da blden innehielldu Exorcismos aqvæ, salis etc. i Latinu, og sidarst á 4da bladenn (þess sidare sidu) var ritad: register paa de Casus, hvor den hellige kirke forbyder sin hegn og Beskiermelse, i gamalle Dnsku, enn miklu nyrra enn allt hid fyrra. Sidare 4 blden af þessu qvere voru, sem sagt er, burtskoren, þá eg bokena eignadizt, og stodu þeirra reliqviæ epter i kilnum, aptan vid prádenn, sem þau hfdu med innbundenn verd. Þesse 4 bld sem tilbaka voru (hverra contenta nu eru uppreiknud) tok eg hiedan burt ur bokinne, voru þau og af fua skiemd storliga, so vida lítt lesen urdu, og sumstadar lldungis ecki.
  • c:Ecki er þetta podeicticum; þvi þesse 8 bld kynni vera elldri enn bokin, og sidar bundin saman vid hana. Þo ætla eg sem ádur, ad boken sie ad visu eins gmul sem blden, ef ecki elldri. Þad meira er, þad er likast ad þetta hafi skrifad vered framan vid bokina. innbundna, þvi hnden á Exorcisimis synest ecki ad vera so gmul sem lgboken sialf eda fyrrnefnd Series Episcorum; helldr sidar ritud á audt pergament sem verd hafi framanvid bokina, ætlad i fyrstu skannske fyri Rettar botum, sem ut kynne koma. Var og þad gamla bokarinnar badn geyse gamallt, Trui eg so, ad banded sem á var, þá bokin mier i hendur kom hafi sialft elldra vered enn 1340. Eg liet bókina nmbinda. Endelega kynni þesse 8 bld framan vid bokina hafa staded aud aptanvid hana, ætlud fyri Rettarbotum (og iafn liklegt er þad á skrifud verd Series Episcoporum, sidan Exorcismi þar aptan vid. Tandem bokin á ny innbundin, og þau 8 bld flutt framan vid bokina. Er so banded þad gamla, yngra, enn lgboken ad visu elldre en 1340. og so mun þetta vera.
  • d:Þessa bok feck eg 1712 hia Monsieur Torfarsyne, enn hann hafdi hana feinged i Kaupenhafn, pá hann þar sidarst var. hia gullslagare einum. Eg hefi þad hia mier annarstadar annoterad á sedle, hia hueriu, hann hana feck eptir þeim sem hann feck bokina hia. Þesse sedill liggr nu (1721) hier hia: Gullslagarenn selldi Þormodi bok i fyrra var (1707) i storu 4to. Heil keypt á Rasmus Rasmussens auction. Þormodr gaf þar fyrir 2 sl- daler. Þad var gulaþings bok ssegir Magnus Arason, helldr hun mune lacera vared hafa.

Uppruni og ferill

Uppruni

Håndskriftet er skrevet i Norge og er blevet dateret til 1300-tallets første fjerdedel.

Ferill

På bl. 1r står navnet Th. Torfæus, og ifølge AM-sedlerne købte en guldslager håndskriftet på Rasmus Rasmussens auktion i 1707, som solgte Torfæus bogen.

Aðrar upplýsingar

Skráningarferill

Katalogiseret 15. september 2000 af AWS.

Viðgerðarsaga

Håndskriftet blev fotograferet 1991

Håndskriftet var indbundet i et moderne standard halvbind 30. juni 1981-20. april 1982.

Myndir af handritinu

  • Mikrofilm (originaler), Neg. 619, fra 1981.
  • Mikrofilm (arkiv), Pos. 570 , fra 1981.
  • Diapositiver fra mars 1984.
  • 70 mm, 67, s.d.
  • Sort-hvid fotografier fra mars 1981 (supplerende optagelser fra nóvember 1981).

Notaskrá

Titill: Katalog over Den Arnamagnæanske Håndskriftsamling
Ritstjóri / Útgefandi: Kålund, Kristian
Titill: Norges gamle Love indtil 1387
Ritstjóri / Útgefandi: Keyser, R., Munch, P. A.
Umfang: II
Titill: Norges gamle Love indtil 1387
Ritstjóri / Útgefandi: Storm, Gustav
Umfang: IV
Lýsigögn
×

Lýsigögn